Vetenskapsområdet för medicin och farmaci

Pedagogiskt uppdrag i förändring

2017-09-12

Kokbokskunskaper med bäst före-datum räcker inte, vi måste ge studenterna förutsättningar att fortbilda sig hela sitt yrkesliv, säger Martin Wohlin, 2017 års pedagogiska pristagare inom medicin och farmaci.

Matin Wohlin – med gott hopp om framtiden

– Jag betraktar undervisning som en form av aktivism och utbildar framtidens läkare utifrån de behov av förändring jag upplever i vården. Med vår tids accelererande utveckling innebär det allt mer att hjälpa studenterna att själva ta ansvar för sin fortbildning och att lära dem kommunicera, förmågor som redan idag är oumbärliga i sjukvården.
I november tar Martin Wohlin emot Uppsala universitets pedagogiska pris inom medicin och farmaci. Själv såg han inte utnämningen komma, men hans mångåriga engagemang i läkarprogrammet och dess odiskutabla betydelse för 2015 års prestigefyllda ASPIRE-certifiering torde ha gjort sitt för att sänka oddsen. Martin har även varit en drivande kraft i att integrera interprofessionellt lärande på MedFarms grundutbildningar och att ge aktiv studentmedverkan en självklar plats i undervisningen, något han personligen ser som nödvändiga komponenter i skolningen av morgondagens läkare.
– Digitaliseringen övertar allt fler arbetsuppgifter och vården utgör inget undantag. Artificiell intelligens och digitala stödsystem används redan för diagnostisering och behandling vilket innebär att personalen kan hjälpa fler och få mer tid för empati och kommunikation med patienter och anhöriga. Framstegstakten kräver dock att studenterna klarar att aktivt söka och ta in ny information hela sitt yrkesliv, vilket omvandlar det pedagogiska uppdraget från kunskapsförmedling till en mer coachande funktion, menar Martin Wohlin.

En sådan omställning kan emellertid försvåras om man ska tro på de dramatiska förändringar i studentpopulationen som många universitetslärare hävdar. Till exempel anses webbens lättillgängliga utbud av information decimera yngre generationers vilja att läsa böcker, något som i sin tur påstås begränsa deras förmåga att tillgodogöra sig komplexa resonemang.
– Jag kan bara utgå från läkarprogrammets studenter som onekligen har stora personliga resurser, men digitaliseringen bidrar till att många inte längre når djupt nog i sitt kunskapssökande. Samtidigt har utbildningssystemet viss skuld i detta då det snabbt ökande antalet studenter kräver en effektivisering, vilket medfört att vi examinerar studenternas förståelse av avancerade sjukvårdsprocesser med  metoder som snarare mäter detaljer. Det ger tvetydig feedback, kan påverka studiemotivationen och i värsta fall uppmuntra till fusk och plagiat!
Risken är, resonerar Martin Wohlin, att framtidens läkare och sjuksköterskor nöjer sig med "kokbokskunskaper med bäst före-datum", en begränsning som kan få katastrofala följder varje gång de ställs inför situationer som avviker från det normala.
– Hur man än vrider och vänder på det så återkommer vi till vikten av att förmedla det egna ansvaret för lärandet och att utveckla bättre system för feedback. I nuläget förespråkar jag problembaserad undervisning som ger studenten utrymme att själv upptäcka och fylla sina kunskapsluckor, men är övertygad om att vi snart får se stora förändringar. Omvärlden kommer att tvinga både utbildningsväsende och sjukvård till många blickar i kristallkulan, men i en föränderlig värld är behovet av utbildning det enda konstanta och att pedagogiken äntligen tycks klättra på den akademiska agendan ger åtminstone mig gott hopp om framtiden.

Läs mer om Läkarprogrammet 2017/2018
Läs mer om Pedagogiska priset

Magnus Alsne

Nyheter