Vetenskapsområdet för medicin och farmaci

Tove Fall: Så blir en God Jul ett Gott Nytt År

2017-12-01

Tidigare i år konstaterade forskare att risken för hjärtinfarkt ökar med sju procent i sena december. Å andra sidan hävdas det genetiska arvets avgörande betydelse för vår hälsa – så hur ta sig an julrushen? Tove Fall, docent i epidemiologi, återupplivar sin barndoms lov för att utvilad och stärkt möta nyåret.

Tove Fall, docent i epidemiologi

Såhär i pepparkakstider ligger det nära till hands att fundera hur arv och miljö påverkar vår hälsa. Många ses stressa iväg efter jobbet till julhandel, julkonserter, julbord och glöggträffar medan andra saknar någon att fira med. I ljuset av det är det kanske inte är så förvånande att risken för hjärtinfarkt ökar under den andra halvan av december med cirka sju procent enligt en färsk studie från vårt universitet.

Å andra sidan fylls numera den medicinska databasen PubMed av gigantiska studier som kartlagt hundra-tals vanliga variationer i vårt DNA som påverkar risken för klassiska ”livsstilssjukdomar” som fetma, diabetes typ 2, leverförfettning, och hjärtkärlsjukdom. Hur går det ihop? Är det arvet eller miljön som gör oss sjuka?

Arvets bidrag till våra livsstilsvanor underskattas ofta. De centra i hjärnan som styr aptiten och därmed risken för fetma påverkas av variationer i vår arvsmassa. Kaffedrickande påverkas av andra genvariationer som ligger som mall för enzymer som bryter ned koffein. Variationer i arvsmassan påverkar också vilka rökvanor vi får och hur dessa påverkar belöningssystem i hjärnan. Genuppsättningen vi ärvt av våra föräldrar påverkar alltså våra vanor genom hela livet. Dessa fakta kan både verka tröstande och nedslående för någon som vill ändra sina vanor. Tröstande för att inse att hur livet blir inte bara hänger på vilja och karaktär. Och nedslående då det kan kännas svårt att försöka få till en förändring. Uppmuntrande forskningsresultat visar dock att arvets betydelse för fetma minskar hos personer som lyckas vara fysiskt aktiva. Vi kan också jämföra skolfotografier från 1950-talet med dagens bilder och inse vilken enorm inverkan omgivningen har på risken för barnfetma. Genetiken verkar helt enkelt ha mindre inverkan i miljöer där det är naturligt att leva hälsosamt. Graden av ärftlighet för en vana eller en sjukdom är alltså inte konstant utan brukar sägas vara tids- och omgivningsberoende.

Numera studeras också hur vår livsstil kan påverka DNA på molekylär nivå genom så kallade epigenetiska förändringar. Sådana förändringar kan innebära att delar av DNA inaktiveras. Huruvida några av dessa förändringar kan nedärvas till nästa generation hos människor är idag oklart.

Många människor är intresserade av att veta mer om sitt eget DNA. Svensk handel har ännu inte utsett DNA-test för hemmabruk till årets julklapp, även om vissa företag marknadsför testet som lämplig sådan. Viktigt att veta är att det ännu inte är möjligt att fastställa en individs risk för diabetes eller hjärtsjukdom enbart baserat på resultat ifrån dessa tester. Däremot är det ju sedan länge känt att om föräldrarna tidigt insjuknat i en sjukdom så är det en tydlig signal om att man själv löper en förhöjd ärftlig risk att utveckla samma sjukdom.

Summa summarum styr arvet många av våra vanor, men om vi kan förändra omgivningen till att främja goda vanor så har vi faktiskt en god chans till god hälsa! Jag själv ska försöka prioritera det som var härligt under julloven som barn – att vara ledig, läsa julklappsböcker i pyjamas hela dagen och springa i snön – och förhoppningsvis komma tillbaka till BMC utvilad och stärkt i januari.

Tove Fall
docent i epidemiologi
Institutionen för medicinska vetenskaper
Uppsala universitet

Läs även Forskarprofil: Tove Fall
Läs även Julbordet – en ombytlig ritual

Läs fler krönikor:
Bengt Westermark: Den kliniska forskningens möjligheter
Eva Vingård: Främjar arbete hälsa och välstånd?
Dan Larhammar: Vårt behov av fakta är omätligt
Bengt Gerdin: Oaktsamhetens många ansikten

Foto: Mikael Wallerstedt

Nyheter