Ny hedersdoktor sprider ljus kring rasbiologin
2019-02-08
Eva F Dahlgren har ägnat tjugo år att studera hur vetenskapen använts för att värdera människor. Hon startade med sin egen farfars historia, professor Ossian Dahlgren, som föreläste på Rasbiologiska institutet i Uppsala. Nu har hon blivit hedersdoktor i medicin vid Uppsala universitet.
Eva F Dahlgren är författare, journalist och föreläsare. Tre av hennes böcker handlar om människans förhållande till vetenskapen, särskilt genetiken, och synen på människors värde under 1900-talets första hälft.
Dagen före promotionen, då hon tog emot sin doktorshatt, föreläste hon i Humanistiska teatern om hur böckerna kom till. Det började med ett rent privat intresse och nyfikenhet på familjens historia.
– Jag beundrade farfar enormt, han var släktens enda professor och bodde i en våning på Geijersgatan. Jag drogs alltid till skrivbordet, där han hade en människoskalle där han förvarade gem och gummisnoddar. Jag vågade aldrig fråga vems skalle det var och det ångrar jag nu.
Hennes farfar Ossian Dahlgren var professor i botanik vid Uppsala universitet. När hon bläddrade i en gammal klippärm, hittade hon en artikel i UNT 1948 om hans ”välbesökta föredrag” vid Statens rasbiologiska institut i Uppsala, som lades ned för 60 år sedan.
– Jag hade aldrig hört talas om institutet. Det blev en chock.
Hon hittade också en artikel i UNT 1941 där hennes farfar skrivit att ärftlighetsforskning, växtförädling, befolkningspolitik och rashygien hänger ihop.
– Han föreläste också för riksdagsmännen 1935 om rasbiologi. Jag kände att jag var tvungen att utforska detta vidare. Jag var journalist och hade jobbat som nyhetsreporter på TT i tio år. Jag skrev ibland om forskning, men nu vändes allt upp och ned. Vad är egentligen vetenskap?
Hon läste dagstidningar på mikrofilm och hittade många exempel på ”vetenskapsnyheter” om hur framstående den nordiska rasen var. Till exempel en artikel i DN i november 1933: ”Nordiska rasen räkneskicklig”, där en genealog kommit fram till att ju högre samhällsklass desto större huvud och ju starkare inslag av nordisk ras desto större begåvning i matematik och naturvetenskap.
Hon fick stipendium för att vara vid institutionen för medicinsk genetik vid Uppsala universitet, med rötter i det gamla rasbiologiska institutet. Med professorerna Ulf Pettersson och Ulf Landegren som handledare fick hon följa Hugoprojektet och kartläggningen av människans gener.
– Det var en helt ny värld och jag lärde mig att sjukdomsanlag i själva verket är ganska rättvist fördelade. Det finns inga supermänniskor vad gäller genetiska anlag.
Efter fem år, år 2002, var boken ”Farfar var rasbiolog” färdig. Den tar också upp det motsägelsefulla i Ossian Dahlgrens egna livsval. Han föreläste tillsammans med professorn i rasbiologi, Herman Lundborg om hur ”den nordiska ariska rasen” stod över andra raser, men gifte sig med en kvinna som bara var 147 cm lång och sades tillhöra ”en märklig alpinsk ras”.
– Jag tyckte att jag kunde se honom i hans tid, men förstod aldrig varför han gifte sig med farmor. Jag vill tro att det var kärlek, och det är lite försonande att han inte följde sina rasteorier, säger Eva F Dahlgren.
Hon fortsatte att gräva i arkiven och två böcker som följde handlar om ”fallna kvinnor” och deras barn. Hon hittade polisbilder av kvinnliga lösdrivare och prostituerade som internerats på statens tvångsarbetsanstalt.
På universitetsbiblioteket Carolina Rediviva finns flera tusen bilder i rasbiologernas arkiv – kategoriserade som nordiska typer, lappar, judar, tvillingar, brottslingar och andra ”undermåliga” rastyper. Däribland dessa kvinnor från Landskrona tvångsvårdsanstalt.
– En vanlig bakgrund var att de fött ett oäkta barn och gått på gatan för att försörja det barnet.
Det var 1920-tal och det fanns inga preventivmedel, abortmöjligheter, barnbidrag eller barntillsyn. En avlägsen tid, men ändå nära. Några av de här kvinnorna levde ända in på 1980-talet.
Hon hittade ett dokument från Socialstyrelsen 1925 där kvinnorna delades in i 11 olika psykologiska typer. Av 900 kvinnor var 4/5 psykiskt abnorma, enligt Socialstyrelsen.
– Gemensamt för rasbiologerna och socialstyrelsen var att man hävdade att det berodde på generna att de blev prostituerade, att de bar på anlag som gav bristande motståndskraft mot ”asocialt leverne”.
Eva F Dahlgren har också undersökt vad som hände med barnen till dessa kvinnor. Till exempel på Lilla Hemmet i Stockholm, världens första asyl för syfilissmittade barn, där några av dem togs om hand. Efter att de behandlats med kvicksilver mot syfilis hamnade de friskförklarade som fosterbarn på Gålö. På den ordinarie fosterhemsmarknaden ville ingen ta emot barnen, men här ingick det i villkoren för att torparna skulle få arrendera mark. De som stämplades som ”sinnesslöa” fick tillbringa sina liv på anstalter och blev steriliserade.
– Ett av barnen dog 2013 så då är vi framme i vår tid.
I sina böcker frågar hon sig ”Vem är värdefull? Vem är undermålig och vem avgör det?”
– Vi ser ju inte vår egen tid och vet inte vad våra barnbarn kommer att tycka, men jag är i alla fall glad att genetikerna slagit fast att det inte finns någon grund för att tala om raser. Rasismen finns kvar men har åtminstone inte vetenskapligt stöd.
Fakta
Statens institut för rasbiologi inrättades år 1921 i Uppsala, med professor Herman Lundborg som chef. Forskarna bedrev studier av olika befolkningsgrupper och kartlade det biologiska arvets betydelse för sjukdomar och ärftlighet – men även brottslighet, vanart, alkoholism och sinnessjukdom. Efter att Herman Lundborg pensionerats 1936 förändrades synen på rasbiologin. År 1958 bytte institutet namn till Institutionen för medicinsk genetik och knöts till universitet.
Läs även Ulf Pettersson: Från rasbiologi till genomisk medicin
Annica Hulth
Nyheter
-
Signerat: PRåM – Med fokus på områdets lärande
2019-02-13
Vetenskapsområdets pedagogiska råd PRåM inrättades 2015 i syfte att överblicka, initiera och sprida god pedagogisk verksamhet inom Medfarm. Under vårteminen inbjuder PRåM till flera aktiviteter med fo... -
Uppsalaforskare i nytt konsortium med fokus på blod-hjärnbarriären
2019-02-13
IM2PACT är ett nytt internationellt konsortium som förenar representanter för industri och akademi – bland dem flera forskare vid Uppsala universitets medicinska och farmaceutiska fakulteter – i syfte... -
Ta med kontoret till Fårö och Bergmangårdarna
2019-02-13
Under 2019 kan du, forskare vid Uppsala universitet, utan kostnad tillbringa tid för skriv- och tankearbete i Ingmar Bergmans efterlämnade fastigheter på Fårö. Ansökningar behandlas löpande. ... -
Nominera till Oscarspriset 2019
2019-02-13
Nu kan du nominera yngre vetenskapsidkare vid Uppsala universitet till Oscarspriset 2019 med en prissumma á 140 000 kronor. Välkommen med din nominering senast 28 mars. ... -
Vetenskapsområdets forskare framgångsrika i utlysningar
2019-02-08
Sjöbergstiftelsen, Vetenskapsrådet, Barncancerfonden och Hjärt- och Lungfonden är några av de forskningsfinansiärer som de senaste månaderna beviljat anslag och stöd till forskare inom medicin och far... -
Ny hedersdoktor sprider ljus kring rasbiologin
2019-02-08
Eva F Dahlgren har ägnat tjugo år att studera hur vetenskapen använts för att värdera människor. Hon startade med sin egen farfars historia, professor Ossian Dahlgren, som föreläste på Rasbiologiska i... -
SCAPIS: Ny medicinsk kunskapsbank redo att ta emot ansökningar
2019-02-07
Hösten 2019 beräknas materialet i den nya medicinska kunskapsbasen SCAPIS bli fullt tillgängligt för vetenskapliga studier. Redan nu är du som forskare välkommen med din ansökan. ... -
CKF Västerås firar 20 år i forskningens tjänst
2019-02-04
Centrum för klinisk forskning Västerås har på två decennier etablerat sig som en effektiv leverantör av kvalitativ klinisk forskning. Jubileumsåret 2019 firas med ett vetenskapligt program som både su... -
Sök Hjärnfondens forskningsbidrag 2019
2019-02-01
Hjärnfonden genomför för närvarande en rad utlysningar inom det neurovetenskapliga området. Se nedan för sista ansökningsdatum gällande respektive utlysning. ... -
Sök anslag för forskning om blödningsrubbningar
2019-01-31
Till och med 8 mars 2019 kan forskare ansöka om 200 000 kronor ur Aroseniusfonden för medicinsk forskning kring hemofili, von Willebrands sjukdom, andra blödningsrubbningar och genterapi. ... -
Ny studie: Gener påverkar hur vi lagrar fett
2019-01-30
Aktuell forskning visar att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer, en effekt som är mer tydlig hos kvinnor än män. Studien publiceras i Nature Communic... -
Se föreläsning online: Sömnen – hjärnan och kroppens bästa vän
2019-01-25
Vid Hjärndagen 2018 presenterade Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet, sina resultat och varför sömn är så viktigt för oss. UR Samtiden dokumenterade föreläsningen och du har nu ch... -
Ny samverkansfinansiering ska ge hållbara relationer
2019-01-22
Verifiering för samverkan beviljar finansiering till tre projekt som inkluderar forskare vid medicinska fakulteten och icke-akademiska organisationer. Ansökningar till kommande omgång ska skickas in s... -
Farmaceutiska fakulteten: Jubilar med vind i ryggen
2019-01-21
Spelplanen har ritats om många gånger sedan Sveriges enda farmaceutiska fakultet skrevs in vid Uppsala universitet, men varken politiska kastvindar eller industrijättar i exil hindrar forskarna vid st... -
Lovande forskning kring sköldkörtelcancer och Alzheimers får stöd vid SciLifeLab
2019-01-21
Potentiella behandlingar mot anaplastisk sköldkörtelcancer och kognitiva försämringar vid Alzheimers sjukdom är i fokus för två nya forskningsprojekt som beviljats stöd vid SciLifeLabs Drug Discovery ... -
Nytt ramavtal för språkgranskningstjänster
2019-01-16
Uppsala universitet har tecknat ramavtal för språkgranskningstjänster för texter på brittisk eller amerikansk engelska. Avtalet gäller från och med 1 januari 2019. ... -
Dags att sätta skärmstopp i sovrummet?
2019-01-16
Har du svårt att komma i säng på kvällarna? Försök lite hårdare. Och framför allt, försök smartare. I boken Sömn, Sömn, Sömn bjuder Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet, på sina bä... -
Hillevi Englund ny affärsrådgivare på UU Innovation
2019-01-10
Den 7 januari tillträdde Hillevi Englund tjänsten som senior affärsrådgivare med inriktning mot livsvetenskaper vid UU Innovation. Hon kommer närmast från en chefstjänst för ett forsknings- och utveck... -
Sök SLS anslag och stipendier 2019
2019-01-09
Nu kan du som är medlem i Svenska Läkaresällskapet ansöka om bland annat projektanslag och Post doc-stipendium för medicinsk forskning. Välkommen med din ansökan senast 1 februari 2019. ... -
Weronica Ek tilldelas Oscarspriset 2018
2019-01-08
Weronica Ek, institutionen för immunologi, genetik och patologi, tilldelas 2018 års Oscarspris. Utmärkelsen delas ut vid Uppsala universitets vinterpromotion. ...
Senaste nytt om vetenskapsområdet