Vetenskapsområdet för medicin och farmaci

Kort historik – persongalleri

Under senare hälften av 1800-talet upplevde medicinska fakulteten ett genombrott för naturvetenskapligt baserad medicinsk sjukvård och forskning. Men långt innan dess hade några lysande pionjärnamn vunnit internationell berömmelse för sina insatser.

Olof Rudbeck, som blev professor i medicin år 1660, gjorde vad som har kallats svensk naturforsknings första självständiga prestation med sin upptäckt av lymfkärlen.

Olof Rudbeck

En annan namnkunnig pionjär är Nils Rosén von Rosenstein, verksam på 1700-talet, som ofta kallas pediatrikens fader för sina insatser inom barnsjukvården. År 1764 gav han ut den första läroboken i barnsjukvård.

Nils Rosén von Rosenstein

Uppsalas mest berömde professor i medicin är ändå utan tvekan Carl von Linné. Att botaniken blev hans huvudintresse är inte förvånande eftersom medicin, botanik och farmaci under denna tid i praktiken var samma vetenskap. Läkemedel kom från växterna och med dem botade man sjukdomar.

Carl von Linné

När det nya Akademiska sjukhuset öppnade 1867 anställdes Emmy Rappe som kirurgavdelningens översköterska. Hon var Sveriges första utbildade sjuk-sköterska. Emmy Rappe var också föreståndarinna för utbildning av svenska sjuksköterskor.

Emmy Rappe

Den medicinska forskningens stafettpinne har förts vidare av bl a kända namn som Allvar Gullstrand som tilldelades nobelpriset år 1911 i fysiologi eller medicin för sin forskning om ögats funktioner.

 Allvar Gullstrand

Österrikaren Robert Bárány fick nobelpriset i medicin år 1914 för sina studier av balanssinnet. 1926 blev han professor i öron-, näs- och halssjukdomar vid Uppsala universitet.

Robert Bárány