Forskning om jämlik hälsa och arbetsliv med stöd från Carl Bennet AB

21 December 2021

Forskargruppen HEAL

Forskargruppen HEAL

Forskargruppen Jämlik hälsa och arbetsliv (HEAL) vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap fokuserar på att utveckla kunskap om hur jämlik hälsa kan uppnås, med primärt fokus på arbetslivet.

Docent Anna Nyberg leder gruppen som bland annat forskar om hälsokonsekvenser av den könssegregerade arbetsmarknaden och om effekter av arbetslivsinriktad rehabilitering för individer med kortare och långvariga sjukdomar. De bedriver också forskning om personer med olika kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar och deras hälsorelaterade levnadsvillkor.

Forskningen har under 2020 och 2021 utvecklats och stärkts med stöd från Carl Bennet AB. För närvarande arbetar HEAL intensivt i sex projekt om hälsa i arbetslivet och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Arbetsmiljö och hälsa i organisationer vid epidemier och pandemier orsakade av coronavirus

Snart släpps en rapport på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, i vilken arbetsmiljö, arbetsmiljöarbete och hälsa i början av Covid-19-pandemin belyses i en kunskapssammanställning av kvantitativa och kvalitativa studier. Under början av 2020 kom från stora delar av världen en mängd studier som undersökte framför allt hur anställda inom hälso- och sjukvård såg på sin arbetsmiljö och hälsa. Rapporten belyser samband mellan framför allt faktorer i den psykosociala arbetsmiljön och psykisk ohälsa. Projektledare är docent Anna Nyberg.

Social status och psykisk ohälsa bland unga kvinnor på en könssegregerad arbetsmarknad

En kvalitativ och en kvantitativ studie har påbörjats i ett projekt som fokuserar på unga arbetande kvinnor, en grupp där den psykiska ohälsan och sjukfrånvaron är hög. I fyra olika delstudier kommer projektet att undersöka hur arbetsrelaterade faktorer, social status och sociala medier påverkar den psykiska hälsan hos unga arbetande kvinnor. Data samlas in genom intervjuer och från Svenska Longitudinella Studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH), en kohort som representerar den svenska arbetande befolkningen. Finansiär är AFA Försäkring. Docent Anna Nyberg leder projektet tillsammans med bland annat Ylva Lindberg.

Genusbaserade trakasserier och utsatthet på svenska arbetsplatser: samband med psykisk ohälsa i enkät- och registerdata

I projektet pågår för närvarande tre studier som belyser

  1. samband mellan genustrakasserier och självrapporterad depression och att genomgå psykologisk behandling
  2. samband mellan genustrakasserier och faktorer på arbetsplatsen såsom rättvist beslutsfattande och tydligt ledarskap
  3. samband mellan genusbaserade och sexuella trakasserier och uttag av psykotropiska läkemedel.

Projektet använder data från Arbetsmiljöundersökningarna, Svenska Longitudinella Studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH) tillsammans med data från svenska register. Finansiär är Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE). Docent Anna Nyberg leder projektet tillsammans med bland annat Johan Paulin och Katrina Blindow.

Betydelsen av rehabiliteringskoordinator inom specialistsjukvård för minskad sjukskrivning och för återgång till eller påbörjan av arbete eller studier

Fler och fler blir sjukskrivna till följd av psykisk ohälsa. Projektet syftar till att undersöka om införandet av en rehabiliteringskoordinator inom specialistpsykiatri har effekt på sjukskrivning och återgång till eller påbörjan av arbete eller studier. Målgruppen är patienter som behandlas för affektiv eller ångestsjukdom. Patienter följs med enkäter och via register.  Via intervjuer studeras hur professioner inom vården samt patienter upplever tillgången till en rehabiliteringskoordinator. Finansiär är Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE). Projektet leds av fil dr Åsa Andersén.

Långsiktiga effekter av multiprofessionell arbetslivsrehabilitering

Mellan 2010 och 2012 genomfördes en randomiserad kontrollerad interventionsstudie, benämnd VITALIS. Syftet var att förbättra hälsan och öka återgången till arbete för långtidssjukskrivna personer i Uppsala. Nu genomförs en långtidsuppföljning av deltagargruppen för att undersöka (eventuella) långtidseffekter av insatserna i projektet. Ambitionen är även att göra en hälsoekonomisk utvärdering av resultaten. Projektet kommer att använda data från baslinjen, de insatser som gavs och uppföljningsdata från olika registerhållare. Uppföljningsdatat består framförallt av uppgifter kring inkomster och associerade aktiviteter samt självskattade hälsoutfall. Studien finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE). Kontaktperson är fil dr Erik Berglund.

Långtidsuppföljning av tidigare arbetsinriktade insatser till unga vuxna med funktionsnedsättning

Åren 2012–2014 genomförde Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Uppsala kommun projektet Ungas Mobilisering inför Arbetslivet, UMiA, riktat till arbetslösa unga vuxna 19–29 år med funktionsnedsättningar. Syftet var att främja inträde till arbete eller studier. Unga med funktionsnedsättning har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med unga som inte har det. För närvarande pågår en långtidsuppföljning för att undersöka eventuella långtidseffekter av projektet avseende arbetsmarknadsanknytning. Uppföljningen sker via data från register med uppgift om sysselsättning och ersättningsform. Studien finansieras via medel från Skandia. Kontaktperson är fil dr Åsa Andersén.

Anna Nyberg