Nio Uppsalaprojekt inom hållbarhet finns med på IVA:s 100-lista

2 mars 2020

Nio projekt vid Uppsala universitet finns med på årets 100-lista från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Årets utvalda forskningsprojekt fokuserar på tekniska och ekonomiska vetenskaper som kan bidra till ett hållbart näringsliv.

Det är andra gången som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) släpper sin årliga 100-lista över aktuell forskning med affärspotential från Sveriges lärosäten. I år är hållbarhet i fokus. Listan synliggör svenska forskningsprojekt inom tekniska och ekonomiska vetenskaper.

Nio projekt vid Uppsala universitet finns medpå listan. Det handlar till exempel om en plattform hållbar statsutveckling, tunna solceller, smarta material för renare luft och vatten och framtidens antibiotika.

Här är korta presentationer av projekten, som leds av Uppsala universitet eller där Uppsala universitet är en av flera samarbetspartners:

GreenIoT – En intelligent IoT-plattform för öppen data och hållbar utveckling

GreenIoT utvecklar ett miljösensorsystem och en tillämpningsplattform som gör det möjligt för såväl offentlig sektor som privata aktörer att utveckla tillämpningar för hållbar stadsutveckling, baserade på öppen data från sensorer. Det gör sensordata tillgängliga för tex myndigheter att fatta beslut rörande samhälls- och trafikplanering. Det skapar också möjligheter för medborgare att fatta gröna beslut i sin vardag. GreenIoT manifesteras i form av en testbädd med luftkvalitetsmätning i gatumiljö i Uppsala.

Medverkande: Edith Ngai (universitetslektor, Uppsala universitet), Markus Hidell (universitetslektor, KTH) och Bengt Ahlgren (RISE).

Avsaltning driven av marina förnybara energikällor – om möjligheten att skapa färskvatten med hjälp av vågkraftsdriven avsaltning

Miljontals människor lever idag utan säker tillgång till rent vatten. Intresset för att skapa färskvatten genom avsaltning av havsvatten ökar därför både globalt och i Sverige, exempelvis byggs avsaltningssystem på Gotland. Vanligen drivs avsaltningsanläggningar av fossila bränslen, men detta forskningsprojekt handlar om att istället använda marina förnybara energikällor såsom vågkraft eller marin strömkraft. Kanske innehåller det salta avfallet värdefulla mineraler. Forskningen genomförs vid avdelningen för elektricitetslära vid Uppsala universitet.

Medverkande: Jennifer Leijon, doktorand, Jens Engström, universitetslektor och Cecilia Boström, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Gröna Cellfabrikerdirekt produktion av kemikalier och bränslen från solenergi och CO2.

Gröna cellfabriker utgår från fotosyntesen, naturens process att från solenergi och koldioxid växa och bilda biomassa. I vår forskning utnyttjar vi den förmågan men istället för att växa så modifierar vi cellerna så att de bildar en vald produkt - varje enskild cell blir en mikrofabrik. Solceller bildar elektricitet, gröna cellfabriker bildar kemikalier. Båda utgår från solenergi, i gröna cellfabriker tillsammans med CO2 som då ersätter tex fossila källor.

Medverkande: Peter Lindblad, professor vid Uppsala universitet.

The Paper Battery Project. Biobaserade baterielektroder producerade på en pappersmaskin

Genom att utveckla en teknik för belagd nano-alg-cellulosa till att fungera med vanliga pappersfibrer möjliggörs tillverkning av ett biobaserat batteri från skogen med rikligt tillgängliga råvaror och produktion på snabba effektiva pappersmaskiner. Elektroderna kan användas inom ett stort antal elektrokemiska konfigurationer, bland annat storskalig energilagring och smarta förpackningar.

Medverkande: Petter Tammela, gästforskare, Lars Sandberg, gästforskare, Shoko Yamada, BillerudKorsnäs (Maria Strömme, professor vid Uppsala universitet).

Koldioxidbudgetar och utsläppskartor för ökad innovations- och omställningstakt

Underlag i form av mål och indikatorer för ökad innovations- och omställningstakt genom ökat medvetande, delaktighet och tillgång till information i frågor som rör klimatförändringarna. Koldioxidbudgetar förtydligar hur Parisavtalet kan omsättas till lokala mål för minskade CO2-utsläpp. Detta är ny forskning som visar på vikten av snabb omställning och tydlig målstyrningen. Vi forskar även kring indikatorer som stimulerar omställning och driver innovationer. Exempel är utsläppskartor för personbilar, vilka kan användas vid framtagande av nya mobilitetstjänster. Vi utgår bla. från designmetodik och systemteori. Att öka allmänhetens medvetande, delaktighet och tillgång till information är en central del.

Medverkande: Kevin Anderson, professor, Isak Stoddard, doktorand, Aaron Tuckey, amanuens, Martin Wetterstedt, forskare och Jakob Willerström, doktorand vid Uppsala universitet.

Tunna solceller. Högeffektivt solcellsskal med arkitektoniska värden

Vår forskning fokuserar på den senaste tekniken för tunnfilmssolceller med hög effektivitet. Vi vill utnyttja den explosivt expanderande solcellsmarknaden i Sverige för att bygga upp ny produktion av högeffektiva solcellsmoduler, speciellt utvecklade för användning i byggnader. Solcellsmodulerna, som består av två laminerade glasskivor, kan göras halvgenomskinliga och ge ljusinsläpp samtidigt som fasad och fönster utnyttjas för att göra el. Våra solceller kan också kombineras med befintlig solcellsteknik för snabb marknadsintroduktion.

Medverkande: Marika Edoff, professor, Uppsala universitet.

Mistra TerraClean. Smarta material för renare luft och vatten

Mistra TerraClean utvecklar förnybara, säkra och smarta material för filter och membran. Materialen renar luft och vatten genom att adsorbera kemikalier och kontrolleras interaktivt utifrån stimuli från miljön i drift. Vi arbetar tvärvetenskapligt och iterativt genom att utveckla material parallellt med en utvärdering av miljö- och säkerhetsaspekter för att säkerställa att materialen kan tillverkas, användas och återvinnas utan risk för människa och miljö.

Medverkande: Ulrica Edlund, Mistra TerraClean (Kungliga Tekniska högskolan, RISE Research Institutes of Sweden , Stockholms universitet, Uppsala universitet).

Framtidens antibiotika

Vi försöker att identifiera nya molekyler med antibakteriell effekt som kan utvecklas vidare till morgondagens läkemedel för att bekämpa resistens. Projektet ENABLE finansieras av IMI (Innovative Medicine Initiative) och syftar till att främja utvecklingen av lovande nya antibiotika som riktar sig mot gramnegativa bakterier såsom Escherichia coli. ENABLE är ett samarbete mellan Europeiska universitet, läkemedelsföretag, småföretag samt forskningsinstitut. Inom ramen för ENABLE utvecklas också en läkemedelskandidat med ursprung i Anders Karléns forskningsgrupp.

Medverkande: Anders Karlén, Professor; Diarmaid Hughes, professor; Sherry Mowbray, professor, Alwyn Jones, professor emeritus vid Uppsala universitet.

DRIVE - Lithium-ion batteries. Graphene-silicon composite for high-capacity batteries

Lithium-ion batteries are crucial for a future green energy society. An intensive research effort has led to many high-capacity solutions but these solutions lack low-cost industrial implementations. Our research has shown: 1) We have demonstrated a new method to grow 10-nanometer silicon nanoparticles on the graphene flakes. 2) Using this graphene-silicon composite in the anodes, we have demonstrated a 10% higher capacity over the best commercially available batteries.

Medverkande: Manisha Phadatare, forskare, Rohan Patil, forskare, Nicklas Blomquist, forskare och Håkan Olin, professor vid Mittuniversitetet i samarbete med Uppsala universitet.

IVAs 100-lista

De 94 forskningsprojekt som lyfts på IVAs 100-lista 2020 spänner över hela hållbarhetsfältet. De är utvalda för att skapa värde för företag eller samhälle i form av kunskap, processer, produkter och affärsutveckling. De forskningområden som lyfts fram är

  • Smart industri 
  • Resurs- och energieffektivitet
  • Samhälle och välfärd
  • Smarta produkter och tjänster
  • Affärsmodeller och cirkulär ekonomi