Antikroppsbehandling kan bidra till att bromsa Alzheimers sjukdom

20 oktober 2020

Dement äldre kvinna

Att kunna bromsa sjukdomsutvecklingen vid Alzheimers sjukdom skulle bespara patienter och anhöriga mycket lidande.

Alzheimers sjukdom står för cirka 60 procent av samtliga demensfall. Ännu finns inget botemedel eller behandling som kan bromsa sjukdomsförloppet, bara symtomlindrande läkemedel. Men nu deltar Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, tillsammans med tre andra svenska universitetssjukhus, i en global studie som syftar till att undersöka om antikroppen BAN2401 kan bromsa symptom och förändringar i hjärnan hos patienter med sjukdomen.

Martin Ingelsson
Martin Ingelsson, professor i geriatrik
Foto: Mikael Wallerstedt

– Att kunna bromsa sjukdomsutvecklingen vid Alzheimers sjukdom skulle bespara patienter och anhöriga mycket lidande. Det skulle också ge fördelar i form av kostnadsbesparingar för vårdgivare och för samhället med tanke på den demografiska utvecklingen, med en ökad andel äldre i befolkningen, säger Martin Ingelsson, professor i geriatrik vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Alzheimers sjukdom gör att hjärnvävnad gradvis förstörs då nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Detta leder till försämring av minne och kognitiva färdigheter, såsom intellektuell förmåga, språk, orientering, igenkänning och inlärningsförmåga. Sjukdomen kommer smygande och det går inte att fastställa en exakt tidpunkt för när den debuterar. Vanligtvis har Alzheimers sjukdom ett utdraget förlopp under åtskilliga års tid.

Studie med patienter i tidiga sjukdomsfaser

I den globala CLARITY-studien ingår patienter i tidiga sjukdomsfaser. Deltagande patienter får det potentiella läkemedlet, en så kallad monoklonal antikropp (BAN2401), alternativt overksam placebo, varannan vecka på minnes- och geriatrikmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Studien leds av professor Lena Kilander och engagerar ett team bestående av läkare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Man räknar med att inkludera sammanlagt sex patienter.
 
– Antikroppen ges för att minska mängden av skadligt så kallat amyloid-beta, ett felveckat protein som ansamlas i hjärnan och förmodas orsaka sjukdomen. Den har sitt ursprung i en antikropp som tagits fram av geriatrikens forskargrupp på Rudbecklaboratoriet i Uppsala under ledning av professor Lars Lannfelt, berättar Martin Ingelsson.

Visat lovande resultat

Detta är det sista kliniska testet innan antikroppen kan godkännas och får börja säljas på marknaden. Om testerna faller väl ut skulle det, enligt Martin Ingelsson, innebära ett stort genombrott. Den tidigare så kallade fas II-studien visade lovande resultat. Totalt ingick drygt 800 patienter med tidig Alzheimers sjukdom i studien. Efter 18 månaders behandling var den kognitiva försämringen, mätt enligt en särskild skattningsskala, mindre hos dem som fått den högsta dosen med läkemedelskandidaten än hos dem som fått placebo. Dessutom fick flertalet av patienterna i denna behandlingsgrupp en kraftigt minskad förekomst av aggregerat amyloid-beta i hjärnan.