Förändringar i lymfkörtlarna vid invasiv bröstcancer

12 januari 2021

Mikroskopbild

Bild av de specialiserade blodkärlen som kallas högendotelvenoler (HEVs) (lila) och som krävs för att T-celler skall hitta vägen in i lymfkörteln. Se närmare beskrivning av bilden i faktarutan!

Olika typer av bröstcancertumörer skiljer sig åt i hur de påverkar lymfkörtlarnas funktion. Hos patienter med invasiv bröstcancer förändras lymfkörtlarnas kärl och stödjevävnad, men det sker inte hos patienter med en icke-invasiv bröstcancerform, så kallad duktal cancer in situ. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som nu publiceras online i den vetenskapliga tidskriften Cancers.

Hos patienter med så kallad invasiv bröstcancer, det vill säga cancer som sprider sig utanför ursprungsvävnaden för cancern, är det vanligt med spridning av cancerceller (metastasering) till lymfkörtlarna. Den spridningen är ett tecken på en sämre prognos för patienten.

Nu visar en ny studie att hos patienter som har invasiv bröstcancer kan man se förändringar både i lymfkörtlarnas specialiserade blodkärl, HEV (högendotelvenoler) och i de stödjeceller, FRC (fibroblastiska retikulära celler) som omger kärlet. Det här sker redan innan cancercellerna sprids till lymfkörtlarna.

T-cellerna navigerar sämre

För att kroppen ska kunna försvara sig mot cancern behöver T-cellerna, vita blodkroppar som bekämpar sjukdomar, nå fram till lymfkörtlarna. Det gör de via HEV-kärlen och de har stor hjälp av stödjecellerna FRC. Förenklat kan man säga att HEV-kärlen bildar vägarna och de omgivande stödjecellerna vägskyltarna, så att T-cellerna kan hitta rätt.

– Vi kan visa på förändringar av T-cellerna som tyder på att deras förmåga att navigera försämras vid invasiv bröstcancer men vi måste fortfarande lära oss mer om de immunologiska konsekvenserna av de förändringar vi ser hos HEV-kärlen och de omgivande stödjecellerna, säger Tove Bekkhus, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare.

Även om man tidigare har känt till att lymfkörtlarnas kärl, bland annat deras form, liksom de omgivande stödjecellerna kan förändras vid cancersjukdom, är det först i den här studien som man har kopplat samman de båda.

Studien visar också för första gången att patienter som har den icke-invasiva formen av bröstcancer inte har dessa förändringar i lymfkörtlarna.

Påverkar immunförsvaret på flera nivåer

Hos patienter med invasiv bröstcancer fanns förändringarna redan innan cancerceller spreds till lymfkörteln, vilket är en viktig kunskap för att förstå varför spridning av cancer till lymfkörtlarna är så vanligt i denna typ av bröstcancer.

– Det här är ett steg på vägen mot att bättre förstå hur invasiv cancer påverkar vårt immunförsvar på flera olika nivåer. Lymfkörtlarna är små organ som fungerar som vår kropps försvarshögkvarter men som cancerceller sprider sig till väldigt tidigt vid invasiv cancer. I lymfkörtlarna får immunceller instruktioner om hur de skall bekämpa infektioner och cancer. Att cancerceller kan sprida sig till lymfkörtlarna tyder på att de måste ha förmåga att hämma immunförsvaret där. Nu har vi nya möjligheter att förstå varför, säger Maria Ulvmar, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Publikation

Bekkhus et al., Remodeling of the lymph node high endothelial venules reflects tumor invasiveness in breast cancer and is associated with dysregulation of perivascular stromal cells, Cancers 2021, 13(2), 211; https://doi.org/10.3390/cancers13020211

Förklaring till bilden

Bilden visar de specialiserade blodkärlen som kallas högendotelvenoler (HEVs)  (lila) och som krävs för att T-celler skall hitta vägen in i lymfkörteln. Röda pilen visar ett HEV-kärl med förändrad form, som inte längre kan fungera som väg för T-cellerna. Vita pilen visar några kärl som fortfarande har normal form. I grönt syns färgning för en kemokin, CCL21, som tillsammans med kärlen är viktig för att T-cellerna skall kunna hitta rätt.