Torkat blod – enkel och effektiv insamlingsmetod för proteinanalyser

6 mars 2021

Ny forskning från Uppsala universitet och Karolinska Institutet visar att självprovtaget blod insamlat som torkade bloddroppar fungerar bra för analyser av proteinbiomarkörer för hjärt- och kärlsjukdomar. Det innebär att det kan bli enklare att lämna blodprov, att människor kan göra det själva och att hanteringen blir billigare.

Ett blodprov är en vanlig form av provtagning som används för analyser av en mängd olika ämnen i samband med vård och forskning. Ett normalt blodprov tas med hjälp av en nål i armen. Separerad blodplasma eller serum behöver förvaras kylt eller fryst för att klara längre lagringstider utan att påverkas. Nu har forskare utvärderat ett alternativt insamlingssätt som kan göras av individen själv och som inte kräver kyld hantering är blod från fingret som får droppa ned på ett speciellt papper.

Flera fördelar

– Provinsamling via torkat blod har flera fördelar: det leder till ett mindre ingrepp än ett vanligt blodprov, och metoden kan med fördel användas vid provtagning av barn, hemma och ute på arbetsplatser samt att provtagningen sker för en mindre kostnad, säger Karin Broberg, professor i miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I den publicerade artikeln jämförs 92 proteinbiomarkörer som är involverade i hjärt- och kärlsjukdomar som exempelvis högt blodtryck, i prover tagna både som torkat blod och som vanligt blodprov. Vid ett av provtillfällena samlade deltagarna själva in blodet på byggarbetsplatser.

Självprovtaget blod

– Analysmetoden som vi använt på de torkade bloddropparna utgår från en utstansad cirkel med endast 1,2 millimeter i diameter. Våra resultat visar att vi får samma resultat från stansar inom och mellan bloddroppar, vilket betyder att man analysera en stor mängd prover från en eller ett par droppar blod. Tidigare forskning i laboratoriemiljö har visat att det går bra att analysera proteiner på det här sättet från torkat blod, men nu visar vi att det även går på självprovtaget blod insamlat på fältet, säger Stefan Enroth, docent vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

I artikeln som publicerats med open access i tidskriften BioEssays (Wiley) redovisas även jämförelser mellan torkat blod och separerat serum.

– Vi ser liknande resultat för majoriteten av de studerade biomarkörnivåerna i blodprov taget på vanligt sätt och i det torkade blodet, men inte för alla. Mer forskning behövs för att kartlägga vilka biomarkörer som fungerar bra med den här metoden och vilka som inte gör det, säger Stefan Enroth.