Vart är vi på väg • Farmaceutiska framtidsspaningar med Dag Larsson, Lif

17 september 2021

Dag Larsson, Lif och Uppsala universitets Farmaceutiska råd

Dag Larsson, Lif och Uppsala universitets Farmaceutiska råd

Samtidigt som vetenskapen gör nya landvinningar inom genterapier etablerar sig vanliga infektioner bland vårdens främsta utmaningar. Och vilken plats har svensk läkemedelsforskning i den allt hårdare globala konkurrensen? Följ med på en farmaceutisk framtidsspaning med Dag Larsson, senior sakkunnig policy vid branschorganisationen Lif och ledamot i Uppsala universitets Farmaceutiska råd.

53 år har gått sedan Sveriges enda Farmaceutiska fakultet skrev in sig vid Uppsala universitet. Längs vägen har såväl den politiska spelplanen som det industriella landskapet ändrat skepnad upprepade gånger. Borta är det statliga apoteksmonopolet, likaså de många företagsjättar som idag befinner sig i exil. Frågan är, Dag Larsson, hur mår egentligen den svenska läkemedelssektorn?

– Det existerar utan tvekan en upplevd längtan tillbaka till en era av nationell storhet, men här måste vi påminna oss om att företagen då i allt väsentligt var regionala aktörer i norra Europa. Faktum är också att den svenska Life Science-sektorn idag har fler medarbetare än under tiden då de dominerande läkemedelsföretagen var som störst. Dessutom utgör exporten av läkemedel alltjämt en betydande del av vår BNP, så Sverige försvarar även sin position som tillverkningsland.

Våra framgångar förklaras av kloka statliga satsningar och den rika myllan av mindre bioteknikbolag som nu sitter i förarsätet. Det bidrar med viktig grogrund för större företag, och vi ser till exempel hur AstraZeneca fortsätter investera i sin forskningsanläggning i Göteborg. Med det sagt finns naturligtvis många uppgifter att ta tag i om vi ska bibehålla den positiva riktning vi rör oss i.

Vi behöver bland annat förankra en förståelse att resan från molekyl till behandling kräver tillgång till flera nödvändiga tjänster. Finns de inte i Sverige är risken stor att våra företag flyttar sin läkemedelsutveckling utomlands. Till exempel har behovet av en forskande vård aktualiserats under pandemin då ytterst få kliniska studier genomförts vid våra svenska kliniker, något vi naturligtvis måste ändra på.

Den moderna farmacin präglas av stora tekniska landvinningar och en närmast explosiv utveckling av nya läkemedel och behandlingar. Samtidigt hårdnar den internationella konkurrensen om kompetens och marknadsandelar. Var ska svensk läkemedelsutveckling sikta för att flytta fram sina positioner?

SciLifeLab, Uppsala
SciLifeLab, Uppsala

– Svensk Life Science skapar goda förutsättningar genom att tillvarata våra nationella styrkeområden. Här finns både framsynta forskningsfinansiärer och högteknologiska infrastrukturer. Samtidigt rymmer den snabba utvecklingen av kunskap kring sjukdomsmekanismer och den medföljande utvecklingen av behandlingsinterventioner stora möjligheter, men konkurrensen är knivskarp.

Att nå den absoluta frontlinjen kräver en viss kritisk massa, och för en mindre nation som Sverige är rätt väg framåt sannolikt att bygga internationell ryktbarhet inom vissa nischer. Idag når vi till exempel resultat inom cell- och genterapier som placerar oss i det europeiska toppskiktet, å andra sidan är det fält där de ledande miljöerna i USA och Asien gör framsteg som är svåra att konkurrera med.

Under Pharmacias resa från regional angelägenhet till internationell koncern inrättades adjungerade professorer vid Farmaceutiska fakulteten. De var anställda och avlönade av industrin men undervisade och handledde forskning vid universitetet. Där och då etablerades den bro mellan akademi och näringsliv som förblivit central för svensk farmaci. Vilka nya grepp kan stärka Farmaceutiska fakultetens bidrag till fortsatta framgångar?

SweDeliver
SweDeliver - Mötesplats för akademi och industri

– Utbytet mellan Farmaceutiska fakulteten och industrin genererar stora mervärden, likväl tror jag att utväxlingen av fakultetens utbildningsuppdrag kan öka. Vi ser också ett växande behov av farmaceutisk kunskap i vården, och här kan kliniska farmaceuter och apoteken spela en än viktigare roll.

Ska svensk farmaci dessutom fortsätta att omsätta sina idéer i godkända läkemedel krävs tillgång till kompetent arbetskraft. Idag efterlyser många en utökad satsning på doktorandutbildningar och vissa företag medfinansierar redan doktorandtjänster, men sannolikt krävs mer och riktade resurser för att omsätta det i nya bolag och utbyggd forskning och tillverkning.

Sammantaget tycks utbildning, samverkan mellan akademi och industri samt internationella samarbeten vara byggstenarna som ska lyfta den svenska farmacin till nya höjder. Här har Farmaceutiska fakulteten en tydlig uppgift som samlande kraft, och intar idag ledande roller i ENABLE, COMBINE och flera andra viktiga initiativ som förenar Europas ledande aktörer. Det gäller inte minst i jakten på nya antibiotika. Likväl har inga nya antibiotika utvecklats på 30 år. Vad saknas?

– Det alltför långsamma inflödet av nya antibiotika är utan tvekan en akut utmaning. Samtidigt tror jag att vi måste lägga ännu större vikt vid klok användning. Sverige tog under sitt ordförandeskap i EU flera viktiga initiativ, men nog borde våra styrande kunna skapa ännu starkare incitament. Varför inte premiera de företag som väljer att ha god ordning på sin tillverkning genom statliga inköp som blir periodens vara på apotek?

Uppsala Antibiotic Center
Uppsala Antibiotic Center

Om vi återvänder till utvecklingen av nya antibiotika så pågår flera gedigna satsningar, men att som privat företag investera stora resurser i att ta fram ett läkemedel som helst ska stå på lagerhyllan är ingen självklar affärsmodell. Trots det finns förutsättningar att lyckas. Se bara på framtagandet av vacciner mot covid-19 som visat närmast exempellösa framgångar:

Små och stora företag har initierat resultatrika samarbeten. En rad teknikplattformar har levererat hög kvalitet under stark tidspress. Myndigheter världen över har lyckats med godkännandeprocesser, överenskommelser och genomförandet av vaccineringar. För mig är det ett otvetydigt bevis på att kapital, kompetens och incitament i samverkan kan uträtta storverk. Det här har hanterats så otroligt bra att det helt säkert kommer att författas böcker om.

I skrivande stund är nästan tre fjärdedelar av alla svenskar över 16 år vaccinerade med två doser mot covid-19. Parallellt växer antivaccinrörelser där känslor väger tyngre än insamlade fakta. Problematiken är inte unik, både journalister, myndighetspersonal och flera andra professioner ifrågasätts av grupperingar beväpnade med konspirationsteorier och desinformation. Hur ska svenska farmaceuter förhålla sig till denna utmaning?

– Under pandemin har vår branschorganisation haft förmånen att i den mediala rollfördelningen ”bra” och ”dålig” getts möjlighet att verka i positionen som ”expert”. Vi har använt den aktivt i syfte att öka tilltron till vaccin och myndigheter. Ett av flera exempel är vår Senior medical advisor Johan Bruns veckovisa krönikor som följt vaccinutveckling och nya data. Det har mottagits väl, och vi har konsekvent försökt att tillgodose behovet av väl underbyggda fakta.

Samtidigt har Internet och sociala medier öppnat helt nya möjligheter där var och en kan välja sin egen bubbla och vilka röster man lyssnar till. Det ger oss alla – forskare, experter och studenter – en viktig uppgift som folkbildare. I grunden handlar det om att förmedla vikten av evidens och att göra det med uthållighet. Visst finns stunder då det känns som en enda uppförsbacke, men då är det viktigt att minnas att den absoluta majoriteten av befolkningen faktiskt hyser stor tilltro till vetenskapen.