Innovationsmiljö ska bidra till bättre antibiotikabehandling

27 september 2021

Hand som drar ut ett paket med läkemedel ur en apotekshylla.

Innovationsmiljön arbetar med tillgänglighet och individanpassad användning av antibiotika för ökad effekt och minskad risk för biverkningar och resistensutveckling.

Nu byggs en ny innovationsmiljö inom precisionshälsa i Uppsala: PLATINEA 2.0. Det har blivit möjligt genom ett femårigt anslag från Vinnova. Innovationsmiljön ska utveckla innovativa förebyggande insatser för att motverka antibiotikaresistens.

För att bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård satsar Sveriges innovationsmyndighet Vinnova på elva innovationsmiljöer inom precisionshälsa. Inom dessa kommer företag, vårdgivare, universitet, civilsamhället och patienter att arbeta tillsammans för mer träffsäkra lösningar inom hela hälsoområdet, såväl inom prevention och främjande som inom diagnostik och behandling.

Thomas Tängdén, överläkare och docent i
infektionsmedicin vid Uppsala universitet.
Foto: Mikael Wallerstedt

En av de nya innovationsmiljöerna är PLATINEA 2.0 som koordineras från Uppsala universitet. Miljön tilldelas 40 miljoner kronor under fem år för att arbeta med tillgänglighet och individanpassad användning av antibiotika för ökad effekt och minskad risk för biverkningar och resistensutveckling. Samverkan över sektorsgränser är integrerad i miljön där flera universitet och institut, regioner, företag och branschorganisationer ingår.

Thomas Tängdén är överläkare och docent i infektionsmedicin vid Uppsala universitet och projektledare för innovationsmiljön.

– Med det nya anslaget har PLATINEA goda möjligheter att arbeta långsiktigt för bättre och mer individanpassad behandling av patienter med bakteriella infektioner. Genom unik samverkan mellan flera sektorer kan vi bidra till att stärka Sveriges position inom områdena antibiotika och antibiotikaresistens, säger han.

Etablerad samverkan byggs ut

PLATINEA initierades 2016. Startskottet var behovet av att säkra tillgängligheten till befintliga antibiotika i Sverige och att dessutom utveckla dessa vidare. Arbetet har varit framgångsrikt och PLATINEA har bland annat medverkat till en nationell inventering av kunskapsluckor inom antibiotika, föreslagit åtgärder för att säkerställa tillgång till fungerande antibiotika och genomfört kliniska och prekliniska studier kring hur antibiotika ska användas optimalt.

I det nya projektet har nya parter tillkommit, bland andra det globala nätverket ReAct som även det leds från Uppsala universitet. Det gör att innovationsmiljön samlar närmare 20 parter med det gemensamma målet att se till att de antibiotika som finns idag används på bästa sätt och att säkerställa tillgängligheten till viktiga antibiotika.

När nu projektet går in i en ny fas kommer mer avancerade ekonomiska simuleringar och hälsoekonomiska analyser att göras för att beräkna kostnader för restnoteringar av antibiotika. Dessutom har det tillkommit ett nytt arbetspaket med fokus på analys av hälsodata för att identifiera riskpatienter och vidare görs kliniska studier via ett nystartat nationellt forskningsnätverk vid landets infektionskliniker.